Företagets kultur har en mer avgörande roll för resultatet än ambitiösa visioner, strategier och mål. Gör ni rätt saker för att nå målet, eller gör ni fel saker.  Att göra fel saker på rätt sätt kommer alltid att vara sämre än att göra strategiskt rätt saker men lite fel eftersom det kan vara ovant. Distinktionen är viktig utifrån ett affärsutvecklingsperspektiv. Den ena kulturen, fel saker på rätt sätt, cementerar ert nuläge och hindrar förändring. Den andra kulturen där man vågar göra rätt säker även om det blir lite fel i början, lägger grunden för er transformation. Vilken väg väljer du?

Grundläggande behov av gemenskap

När vi levde på steppen, som jägare och samlare, var en viktig överlevnadsfaktor att vi var del av ett större sammanhang, en flock. Flocken hölls ihop genom just en gemensam kultur, eftersom alla höll med om den gemensamma storyn. Storyn hjälpte till att definierade kulturen, vilka vi var, vem som var ledare, vilka roller var och en hade i att säkra den gemensamma överlevnaden. Den definierade även vilka sanningar och värderingar vi formade vårt liv utifrån. Om någon agerade i strid med det, fick denne omedelbar feedback på vad som är rätt och fel. Under hotet att annars uteslutas ur gemenskapen, var motivationen att inordna sig stark.

Ögontjänare

Just hotet att uteslutas har gjort att vi som ras är mästerliga ögontjänare, vilket är kontraproduktivt ur ett kulturperspektiv. Vi säger saker som vi tror att andra vill höra. I en förhoppning om att de då kommer att låta oss vara del av den eftertraktade gemenskapen. Mer eller mindre uppenbart och medvetet, går vi till och med så långt att vi indirekt framhäver oss själva framför andra, ofta genom att tala ner andra. Att ifrågasätta en annan person är ett, för avsändaren, tryggt sätt att skanna av vilka värderingar som egentligen råder i gruppen. Frågan är; Står vi då upp för våra värderingar och vår kultur?

Tydlighet förenklar

Ju tydligare reglerna i en flock är, desto säkrare blir vi över vad som krävs för att vara accepterade och inkluderade. Man står hela tiden upp för dem i handling, vilket gör att värderingar och regler lever.  Och när vi är säkra på att vi är på rätt sätt, kan vi släppa vår oro över att exkluderas och istället fokusera på vad vi ska göra. När tydligheten gör att vi kan känna trygghet att vi är inom ramen och inte behöver lägga energi varken på att leta ledtrådar eller tolka olika upplevde budskap, då kan vi använda vår hjärna för att lösa vår uppgift.

Det kortikala systemet i hjärnan, logikens mecka

I det kortikala systemet med pannloben i centrum sker vårt komplexa tänkande. Det är ett välutvecklat och avancerat system i hjärnan som skiljer oss från andra djur. Att det är så avancerat gör att det går åt mycket energi att använda. Dessutom verkar det som att det finns en tidsbegränsning på hur mycket vi orkar hålla det aktivt per dag. Det kortikala systemet analyserar och processar data på ett logiskt sätt. Det vrider och vänder på problem och drar slutsatser baserat på informationen.

Det Limbiska systemet, kör autopilot på känsla

Vår primitiva hjärna, eller reptilhjärnan, med amygdalin som motor är full av sanningar om hur saker och ting är. Den får oss att reagera utan att vi aktivt är medvetna om det. Om vi exempelvis står vid ett övergångsställe med en vän och vännen håller på att gå rakt ut framför en bil. Då skulle vi sannolikt reagera instinktivt genom att ta tag i personen och dra den tillbaka till tryggheten. Den sortens reaktioner sker helt automatiskt, vi kanske inte ens är medvetna om att vi har sett bilen. Omedvetet registreras känslan som en trigger vilket föder en lika omedveten reaktion vilken startar ett autopilotsprogram och situationen är räddad. Exemplet är ett traumatiskt, men det samma gäller det mesta i vår vardag.

Ett litet tankeexperiment

Låt oss säga att vi är i ett konferensrum på en arbetsplats i Sverige. Låt säga att vi ska diskutera mål och planer för 2019. Säg att det är ett 20-tal personer i rummet och att den äldste har varit i bolaget i 23 år och de 3 nya traineerna har varit på plats i 2 månader. Låt säga att bolaget går bra, det är ingen kris och ingen eufori, det lunkar på. Chefen har varit i bolaget i fem år och har alltid visat att hon tycker att alla kunde vara lite mer proaktiva i sitt sätt att möta kunder, hon är långt ifrån nöjd med hur det fungerar idag. Vad hon inte vet är att det i gruppen inte finns en förståelse eller enhetlig bild av vad proaktivt kundbemötande är, istället gör alla sin egen tolkning.

När triggern triggas

Hon öppnar mötet med att säga:

-”Nu är det dags att sätta agendan för 2019, året då vi kanske äntligen kan bli lite proaktiva i bemötandet av våra kunder. I år är det extra roligt eftersom vi har våra traineer med oss, och som av en händelse har de valt att skriva sina projekt om just proaktivt kundbemötande. Vi kommer därför låta dem inleda med vad de har kommit fram till under sina första månader och därefter sätter vi oss ner och talar om strategierna för nästa år. ”

Vad triggar triggern?

Det som kommer att hända i rummet är att vi får 20 olika tolkningar av vad chefen säger när hon öppnar mötet, triggern. Vilka reaktioner triggas tror du?

• Så spännande att höra vad traineerna har kommit fram till! Himla bra att vi har fått in nya ögon.
• Men herregud kan hon lägga av och tjata om proaktivitet. Vi gör ju ett bra resultat.
• Oj nu är det vår tur att prata, har vi ens kommit fram till något vettigt?
• Kanske att vi ska laga köttfärssås hemma ikväll även om vi åt pasta igår, vi kan ju äta bulgur till…
• Det är säkert mig hon menar, det är jag som inte är tillräckligt bra med kunderna…
• Strategier för 2019, tänk om vi ska säga upp en massa folk.
• Jag ska tipsa om den där artikeln, TED-talket, boken, forskningen….
• Det här ska bli kul, få se vad de små glina tror att de har kommit på
• Undra om den där Tinder tjejen/killen hinner ses ikväll, det känns riktigt spännande, allt matchar…
• Att vi ska behöva sitta och lyssna på detta, är det inte bättre att vi gör vårt jobb? Har vi ens tid med detta om vi nu ska vara med våra kunder?
• Nu har nog mamma kommit ut från operationen, undra hur det gick.
• Det är inte så lätt att vara proaktiv med kunderna när man ska lägga en massa tid på traineer…

Vi har alla våra egna autopilotsprogram, formade under hela vår livstid. Våra reaktioner kommer därför att vara unikt olika. När man förstår det, förstår man även att det är en utmaning att verkligen nå ut med sina budskap. Att det som landar i mottagaren är i linje med avsikten och innehållet som skulle kommuniceras. Det sägs att man tar in 30% av det som sägs. Tänk om det vore så enkelt att man kunde säga allt 3,33 gånger och att budskapet då skulle fastna, istället är den avkopplade, trygga och nyfikna kulturen en förutsättning för att budskap ska landa.

Vi längtar efter en flock att lita på

I en flock, alltså en grupp människor, som är trygga i att man vill varandra väl. Där man har en gemensam förståelse för de viktigaste beståndsdelarna i en gemensam story. Där man vill vara en viktig del av att förverkliga storyn och man kan känna att man är det. Där det finns ett genuint nyfiket intresse för varandras unicitet, vilket leder till att man frågar, istället för anta att man vet vad den andre tänker. Där det inte finns lystnad i att leta misslyckanden, utan istället ser framsteg. När ett resultat uteblir ses det som feedback på att något kan göras annorlunda nästa gång. Där man stöttar varandra och välkomnar att öppet be om hjälp. Där kan man slappna av och tagga ner.

En flock att växa med

• En flock där det är viktigt att visa varandra vad ”jag uppskattar med dig” och där det är helt okej för mig att du är riktigt duktig på det du gör.
• En flock där man vet att det som sägs är det som gäller, eftersom ord och handling matchar.
• En flock som låter individerna få sköta sin uppgift som de tycker är bäst, eftersom de sköter sin uppgift bäst då
• En flock där man känner att man har mer gemensamt med varandra än vad som skiljer.
• En flock där rättvisa råder och där man vet att varje person är lika viktiga.

Då växer förutsättningen för en stark kultur fram

Kulturarbete i organisationer handlar ofta om att etablera värdeord och beteendenormer. Att dessutom tydliggöra inriktning i form av vision och strategier skapar en ram för en riktigt kraftfull kultur. Många kulturinitiativ faller platt och en avgörande anledning till det är att det mellanmänskliga kittet glöms av. Grundläggande färdigheter som att förstå att hur viktig lyssnarens intresse är för att talaren ska få fram sitt budskap. Hur avgörande tillit är för att jag ska kunna ta till mig information utan att gå i försvar. Den avgrundsdjupa skillnaden mellan rädsla att misslyckas och lusten att lyckas. När vi helt enkelt skapar en grogrund av fokus, engagemang och glädje i vilken kultur, vision och strategier kan växa, då har vi lyckats.

Den attraktiva flocken

När medarbetare i en organisation andas och lever kulturen fullt ut, skapar den ett gemensamt starkt pulserande hjärta. Den känslan är oerhört attraktiv för kunder, potentiella medarbetare och andra intressenter. Vi är som bin som dras till vackra starka färgglada blommor i jakt på nektar. En attraktiv flock är oemotståndlig. De 100 mest framgångsrika företagen i världen, kännetecknas av just detta. Till stor del har de sin kultur och sitt ledarskap att tacka för sin ställning att de är i världsklass. Är din flock attraktiv, på riktigt attraktiv? Gör ni rätt saker, säkrar ni er gemensamma överlevnad. Frågan är relevant både från ett medarbetar och ett ledarperspektiv. Det är på riktigt viktigare att göra rätt saker än att göra saker rätt, och drivet till sin spets så är det viktigare att göra rätt saker fel, än att göra fel saker rätt… Vet ni skillnaden?

Vi coachar organisationer och individer till att fokusera på rätt saker… har du råd att låta bli? Var genuint nyfiken intresserad, kontakta mig så berättar jag mer.